Atlantic Islands of Galicia National Park

Nationalparken består av fyra ögrupper: Islas Sálvora, Islas Cortegada, Isla Ons och Islas Cíes. Bra information finns i ovärderliga pilotboken från Imray: Atlantic Spain and Portugal.

Vi seglade igenom Islas Sálvora men stannade inte. Det var nog ett misstag för dit går inga båtar med turister och det såg väldigt vackert ut.

Islas Sálvora. Hit går inga turistbåtar så här borde vi ha ankrat!

För att få ankra i nationalparken behöver man både Navigation Permit och Anchoring Permit.
Blanketten för Navigation Permit finns här:
http://www.iatlanticas.es/formulario/formulario_ingles.pdf

Praktiskt med skrivare, skanner och kopiator ombord när man ska fixa tillstånd! Navigation Permit gäller för hela året och ger tillstånd att färdas i området. När man fått Navigation Permit begär man Anchoring Permit på nätet och man får svar direkt.  Använd denna länk  (inloggning med passnummer och Navigation Permit nr). Antalet båtar per dag och ö är begränsat så man bör begära Anchoring  Permit i god tid. Man får tillstånd för max 10 dagar totalt.

Vestas som ska vara med i Volvo Ocean Race kom förbi. De har väl inte navigerat fel igen?? (I förra Volvo Ocean Race gick Vestas på grund och blev svårt skadad.)

Vi ankrade för natten vid Isla Ons i nationalparken. Givetvis tog vi jollen iland och vandrade upp till fyren.

Gertrud kisar mot solen och är beredd ta upp ankaret. Vi har Sena bluetooth headset (köpta från www.amazon.co.uk/) för att slippa skrika när ankarspelet rasslar.
Gertrud vid fyren på Isla Ons
När vi vaknade låg en fiskebåt precis för om oss. Vad gör fiskebåten över vårt ankare? Dessutom i en nationalpark!

Vi låg en dag  i den vackra bukten Ensenada de Barra utanför Vigo. Fixade med båten och tog det lugnt.
På morgonen gick för motor in till Vigo. Björn demonterade generatorerna från motorerna och cyklade med dem till andra sidan stan = andra sidan bergen…
På företaget Quasar http://www.qsr.es som är specialiserat på generatorer och startmotorer väntade en ny generator vi beställt. De var otroligt serviceminded och hjälpsamma, testade och flyttade remskiva mm. Nu har vi en ny generator och har beställt ytterligare en som vi ska få i Portugal.

Gertrud tog vår transportkärra och gick till automattvätten Lavatrice som var väldigt fin. Största maskinen var på 17 kg så allt blev snabbt tvättat.

Vigo är en stor stad och vi längtade ut till öarna igen! Trots att vi betalt hamnavgift för kommande natt så lättade vi och gick ut till Isla Cíes.
På morgonen vandrade vi upp till fyren. En rejäl promenad på ca 8 km i brant terräng och starkt solsken.

Fyren på Isla Cíes. Serpentinväg sista biten upp.

Dimman som kom in från havet skapade vackra scenerier och gav lite svalka.

Vacker utsikt tycker Björn

Isla Cíes är egentligen två öar samanbundna av en sanddyn och en bro.

Sanddynen som utgör badstranden på Isla Cíes och förbinder öarna.
På Isla Cíes finns garanterat husbilsfri camping.

Vi slöseglade till den mycket trevliga lilla staden Baiona för bara utrullad genua. Tillhör inte vanligheterna…

Columbus fartyg Pinta kom tillbaka till Baiona  1 mars 1493 efter upptäckten av Amerika. I hamnen finns en kopia av Pinta som kan besökas.

Kopia av fartyget Pinta som kom först med beskedet om upptäckten av Amerika. Björn funderar kanske på skillnaderna mot sin gamla Stjärnbåt med samma namn, döpt efter Columbus fartyg.

Ännu intressantare är den enorma fästningen Monterreal som ligger ut mot havet. 18 hektar stor, intressant och välbevarad! Delar är över 1000 år gamla. Man kan gå hela varvet runt uppe på muren och även nedanför. Inget inträde men sparsamt med information.

Ett litet hörn av fästningen Monterreal i Baiona Man kan gissa att det spelats in många filmer här.
Det är flera hamnar i Baiona. Det går också att svajankra om man vill.

 

Galicien

Galicien är den spanska region som ligger norr om Portugal. Galiciens kust kännetecknas av många, nästan fjordlika vikar som kallas för rías.

Ría de Cedeira

Efter tre nätter i Viveiro seglade vi vidare till Ría de Cedeira där vi ankrade på redden i skydd av piren. Det finns gott om plats för ankring men inga bryggor för förtöjning.

I Cedeira tog vi jollen till stan vid högvatten. Förtöjde elegant mitt i stan. Meningen var nog att jollar skulle lägga till någon annanstans…

Öl på stan och middag ombord.

 A Coruña

Segling till  A Coruña som det heter på Galiciska, La Coruña på Spanska.
Tankning och sedan förtöjning i Marina Coruña.
Vi använder alltid en tratt med ett filter som ska släppa igenom diesel men stoppa vatten och partiklar. Låter nästan för bra för att vara sant, dvs. måste testas genom att hälla i en massa vatten!

Fantastiskt. Vattnet rinner inte igenom – bara dieseln! För säkerhets skull testade vi över spilloljedunken. Stora modellen med dubbla filter från Racor är bättre eftersom dieseln rinner snabbare igenom.

På hamnkontoret i marinan väntade ett paket med vår handpumpade nödwatermaker av typ Katadyn Survivor 35. Den hade varit på service hos Mactra Marine i England och fått nytt membran mm.  Den ska bara användas om den elektriska watermakern skulle haverera totalt.

Vi hissade vår ARC deltagarflagga så vi fick rabatt på hamnavgiften i A Coruña

På kvällen blev vi bjudna på en fantastisk SOS ombord på Space där Lena och Anders fixade en härlig Tapas-middag. Vi fick lära oss att fräsa Pimientos de padrón i olja + salt. Allt mycket gott!!

Anders visar oss hur man fräser Pimientos de padrón. Proffsigt iklädd läderförkläde och koncentrerad min. Obs Space  förgyllda flaggstångsknopp i bakgrunden!
Bara vin, bara vin… Lena fyller på så vi kan leva upp till sångtexten..
Vi cyklar hem genom stan. A Coruña har ett härligt nattliv och är en vacker stad.

Tapaslunch på stan och besök i fyren Hercules som är världens äldsta fyr i drift.

Världens äldsta fyr som är i drift: Hercules tower vid A Coruña. Ursprungligen byggd av romarna! Fyrljuset sitter 106 m över havet och man kan gå upp inne i fyren som också är museum över fyrens historia.

Fyren är den största turistattraktionen i A Coruña enligt Trip Advisor och absolut värd att besöka. Inträdet är måttliga 3€ men man kan få vänta lite på att komma in.

Betalning av Tapas-lunchen på Jamonerian i A Coruña. Verkar finnas skinka så det räcker några dar…Björn ser misstänksam ut när han måste slå PIN-koden för fjärde gången och i olika apparater. Men det blev nog rätt draget ändå.
Piren i A Coruña. Imponerande! Obs cykelrondellen i änden! När får vi se ett liknande pirbygge på Lidingö…?
Vi hade så trevligt ombord på Space så vi fortsatte med grillkväll hos oss kvällen efter

Ría de Camariñas

För ankar i Ria de Camariñas.

Efter två nätter i A Coruña blev det snabb segling med öppen vind (!) till Ría de Camariñas där vi ankrade i en vind på 12 m/s. Vi la ut 40 meter kätting vid ett djup på 3-6 meter (beroende på tidvattnet). När vi ankrar backar vi alltid fast ankaret rejält med motorerna för att säkra ett bra fäste. Vi har ett 33 kg Rocna Vulcan med 80 meter kätting  med 10 mm diameter.
Vi satte på plottern som ritar ett spår hur vi rör oss kring ankaret.

På iPaden kan vi spegla plottern så vi kan ta med iPaden i kojen och kolla hur vi rört oss om man blir orolig en blåsig natt.

Vi tog jollen i stark medvind till orten Camariñas där vi turistade och åt squid och bläckfisk i olika former till lunch.

Spansk lunch på stan

Färden tillbaka blev rätt blöt i den hårda motvinden…

Delfiner

Vi blir ofta uppvaktade av delfiner som kommer i grupp och simmar runt stävarna på båten. Vi blir alltid lika glada! Delfinerna är svåra att fånga på bild.

Uppvaktade av 7 delfiner samtidigt.
Gertrud lyckas inte riktigt klappa delfinen

Ría de Muros

Efter tre nätter i Camariñas hade vinden lagt sig och det blev motorgång i bleke till Ría de Muros…

Visst är kusten häftig?

Efter att ha kikat in i hamnen i Muros bestämde vi oss för att svajankra norr om hamnen.  Hamnen är fin men det är mysigare att ankra och ta jollen iland. När vi la till kom vinden vi saknat under dagen!

En bred gata i charmiga Muros. Gränderna är mycket smalare.

 

 

 

Norra Spanien

Vi har nu seglat västerut efter Spaniens nordkust och är nästan framme vid ”hörnet”. Hamnarna är trevliga, kusten väldigt vacker och det är få båtar. De flesta båtar man ser är små fiskebåtar.
Det har blivit minst två nätter i varje hamn utom Cudillero.
Skriv gärna kommentarer här på bloggen som respons på det vi skrivit eller berätta hur ni har det!

Castro Urdiales

Hit kom vi från Port Medoc i Frankrike. Vi ankrade gratis innanför piren. Det var lite språkförbistring så vi förstod inte vad det innebar att välja bort ”service”. Servicen bestod av transport till land med de två båtar som far omkring till alla svajliggare. Pontonbryggor finns inte. Vi tog jollen till land och det gick också bra.

Bästa utsikten är ju mot havet. Castro Urdiales.

Staden är trevlig! På kajen var det uppvisning med skateboard åkare som fick fart av en Vespa och sedan hoppade ut i sjön. Glatt och livligt dygnet runt!

En båt ankrade så nära oss att de genast hängde ut fendrar! När vinden vred och båtarna kom riktigt nära varandra blev de vänligt men bestämt bortkörda av Gertrud.

Think Twice ligger för ankar innanför pirarna i Castro Urdiales

Ribadisella

Väster om Castro Urdiales är det ganska långt till nästa hamn. Vi lättade så fort det ljusnat och kom i hamn i Ribadisella lagom tills det blev mörkt. 88 distansminuter.
Ribadisella är fantastiskt vackert med slingrande inlopp och häftiga bergsformationer.

Det smala vackra inloppet till den skyddade hamnen i Ribadesella

Hamnen är fin och trevlig men man ska vara  noggrann med navigeringen eftersom det finns grundområden och barriärer inne i hamnen som som inte syns vid högvatten. Mycket att se i omgivningarna. Hamnkaptenen pratade ingen engelska men var väldigt hjälpsam och kommunicerade via Google translate och pekade på skärmen på sin dator. Bra idé som man själv kan använda! Bara 20€ i hamnavgift. Det blev tre nätter i väntan på bättre väder.

Gertrud kollar in bergen

Ribadesella ligger i Asturien. Vi testade deras specialiteter på restaurangen men var väl inte överförtjusta…

Varken Asturiska specialiteter med bönor, korv och fett fläsk eller cider med elpump på flaskan var några höjdare. Björn håller god min…
Stora delar av  södra Europa har värmerekord men vi har många vädersystem  med regn och blåst som påverkar oss och har det inte så varmt. Vår nya stolpe med bland annat satellitantenn och grillbelysning i förgrunden.

Cudillero

Vi hoppade över Gijon (som säkert är en trevlig stad) eftersom vi gillar mindre orter bättre.
I Cudillero finn inga pontoner utan man ligger vid ett märkligt system med bojar. Grova smutsiga linor hänger under bojarna och man ska förtöja i både för och akter. Vi la oss istället längsmed en brittisk båt som låg på en bryggnock. De var trevliga och snart satt vi hos oss och drack vin.  Ägaren till platsen kom in med sin båt och bad oss flytta. Han var otroligt vänlig och visade oss till bojarna och hjälpte hamnkaptenen med översättning trots att vi olovandes knyckt hans plats!
Här blev det bara en natt och vi var aldrig iland.

Hamnen i Cudillero. Vi förtöjde i klustret med 3 bojar intill varandra. Inte så lätt att förstå hur det fungerar.
Spännande kust med mycket klippformationer avlöses av sandstränder. Höga bergskedjor i bakgrunden.

Ribadeo

Hamnen i Ribadeo ligger innanför en hög bro

Hamnen i Ribadeo sjuder av aktivitet med seglarskolor, massor av gamla träbåtar med loggertsegel etc. Folk har trevligt och en liten kollision är inget att fästa sig vid. Vi klarade oss men såg till att ha mycket fendrar på utsidan!

I Ribadeo träffade vi familjen Hugo, Birgitta och Sofie Pettersson från Örebro med Lagoon 380 katamaranen Melody. Vi hade en mycket trevlig kväll tillsammans ombord på Think Twice.

Björn meckar med generatorerna. Den ena har ibland en gäckande backström på ca 4 ampere- Bra med två motorer så man kan jämföra.

Viveiro

Viveiro ligger i Galicien. Gott om plats och låg hamnavgift. Vi betalade 24€. Enskrovstaxa och ARC-rabatt.

Trevlig engelsktalande hamnkapten  och fin stad. Melody kom också till Viveiro och förtöjde precis akter om oss. Trevlig kväll ombord på mycket fina och trevliga Melody!

Inspirerade av Hugo så vandrade vi upp till Monte Sãn Roque 353 m över havet. Jobbig vandring men utsikten väl värd besväret!

I kyrkan på toppen fanns denna finurliga anordning där man kunde lägga i ett mynt så tändes ett led-ljus. Banbrytande teknologiskt framsteg!