Bahamas och Intra Coastal Waterways, USA

Nu har vi varit en månad i Bahamas och drygt en månad i USA. Vi har haft massor med upplevelser! Det är ett längre inlägg denna gång men tar bara ca 10 minuter att läsa.

Bahamas

Vågorna och strömmen äter ut undersidan på klipporna så det blir mycket ljud!

Bahamas är ett självständigt land bestående av ca 800 öar varav ca 30 är bebodda. Öarna sträcker sig över ett 500 distansminuter långt område, alltså ungefär som fågelvägen Stockholm – Holland. På vissa ställen är det många båtar men stora områden är nästan helt tomma. Vi har sett botten tydligt på 22 meters djup, annars är det grunt för det mesta och det klara turkosa vattnet gör att det känns som det bara är luft mellan båten och havsbotten. Öarna är oftast långsträckta i NO -SV riktning och ligger i kedjor med ett fåtal möjliga passager emellan. Passagerna kallas för cuts och kan ofta bara passeras när strömmen är svag. Öarnas sydvästsidor är grunda medan det är djupt på Atlantsidan.
Vi använder Navionics sjökort i plottern. Tidigare hade Navionics dåligt rykte för Bahamas men de är nu uppdaterade till hög standard. Dessutom använder vi digitala Explorer Charts i ipad med appen Aqua Map. Skönt med två källor när det är så grunt!

På Mayaguana kunde vi inte klarera in eftersom ansvarig person var bortrest men det gick bra att segla vidare till andra öar ändå! När vi var och köpte SIM-kort för Bahamas (på Bahamas fungerar varken Flow eller Digicel) träffade vi Richard och Alison på Cerulean som vi sedan umgåtts mycket med.

Rum Cay

Seglade till West Plana Beach där vi hade fin snorkling men ankarplatsen är oskyddad från allt utom ost. Det blåste upp från nord och situationen blev lite otrevlig så det fick bli lättning på kvällen och nattsegling till Rum Cay. På Rum Cay var det ”eye ball navigation” dvs. man får spana efter korallhuvudena och navigera försiktigt.

På Rum Cay var vi ombord på Christina Pearl en Hunter som vi tidigare haft radiokontakt med.

Vi tog jollen i land (jollrade som vi säger) och tog en promenad till den förfallna marinan som numera mest är tillhåll för hajar. På vägen tillbaka hittade vi en liten bar där vi blev bjudna på öl och tilltugg av amerikanerna Paul och Susan och deras vänner John samt Carl och Barb som har ett fint hus på Rum Cay. Sedan blev vi hembjudna på middag till Carl och Barb! De alla var fiskare så vi fick en underbar fiskmiddag och till och med doggy bag! Underbara människor!

Conception Island

Conception Island är ett naturreservat med helt underbara stränder, klart vatten och mycket haj. Vi avstod från att bada…

Vi mötte Richard och Alison som samlat skräp som flutit in från Atlanten. Vilka föredömen!

Richard och Alison släpar skräp de samlat ihop på Conception Island

Självklart samlade vi också ihop en ansenlig hög.

Klart vi måste bestiga de vita klipporna

Exumas

Vi seglade vidare till Georgetown via ett ankringsstopp på Long Island. På vägen såg vi flera valar, tyvärr hann vi inte få upp kameran. I Georgetown kunde vi äntligen klarera in och ta ner vår gula flagga. Från Bahamas behöver man inte klarera ut. De verkar nöjda bara de får in sin avgift på 300 USD. På Bahamas har man Bahamian Dollars vars värde är exakt samma som USD. USD går bra att använda men man får växel i Bahamian Dollars som inte fungerar i USA.

Sopstationen i Georgetown. Man lägger soporna på flaket och petar in några dollar genom en springa i sidofönstret.

Cutten till Black Point Great Guana Cay är spännande med starka strömmar. Vi hade nästan 4 knop medström.

Nästan 4 knop medström. 7,7 knop på GPS:en och 3,9 på loggen när vi gick in genom cuttet.
Blow Hole Black Point. Vågorna slår in i en underjordisk tunnel så vattnet sprutar rakt upp ur ett hål i marken. Påminner om Island!

Bitter Guana

Massor av Iguaner.

Många stora Iguaner. Men de verkar vänligt inställda….

Vi tog oss upp på toppen, bara 24 m högt men det är mycket för att vara i Bahamas som är väldigt platt. Det gällde att inte trampa på iguanerna!

Simmande grisar, Big Major Spot

Bahamas är nog mest känt för de simmande grisarna vid Big Majors Spot. Det finns olika historier om hur grisarna hamnat där men idag är det ett stort turistgippo med turbåtar som går dit och många ankrade båtar. Även miljardärerna ankrar sina superyachtar här så även miljardärer är tydligen roade av simmande grisar. Vi hade med potatisskal som de uppskattade! Alltså grisarna inte miljardärerna….

Nella matar simmande grisar
Richard underhöll med live music efter middagen ombord på Cerulean!

Staniel Cay och Thunderball Grotto

Snorkling i Thunderball Grotto

Häftig snorkling i grottan som har många ingångar.

Som att simma i ett akvarium. Thunderball Grotto.

Grottan har fått sitt namn efter Bondfilmen som delvis spelades in i grottan. Om man inte har tuber kommer man bara in och ut vid lågvatten. Långpromenad i Staniel Cay.

Waderick Wells

Fint naturreservat men när vi var där hade New York Yacht Club ett stort event där med många stora motoryachter.

Vi snorklade på reven. Inte så märkvärdigt med en del vackra fiskar.

Shroud Cay

Vi tar jollen genom en kanal tvärs igenom ön och mangroveträsket. Grunt även för jollen! På atlantsidan fanns en fantastiskt vadområde med vit sand och inte en människa, hus eller båt så långt man kunde se. Läckert!

Eluthera, Rock Sound

Från Exumas långa rad av öar korsade vi Exumas Sound till Eluthera. Det är ungefär som att gå över Ålands Hav.

Skyfall och åska så vi blir liggande en dag och pysslar inne i båten. Puttrar in till Rock Sound där det finns laundromat och en riktigt bra mataffär (Hall’s Food Store) vilket inte är vanligt i Bahamas.
Mitt i orten Rock Sound finns ett djupt hål ca 40 m djupt som står i förbindelse med havet med underjordiska kanaler. Liknande hål finns i bukten där man ankrar. Man bör inte släppa ner ankaret i avgrunden. Runt omkring är det bara någon meter djupt.

Governors Harbour och Hatchet Bay

Ankrade i Governors Harbour. När vi var där var allt stängt och stan var liten och trist.

Hatchet Bay är en mycket skyddad hamn med ett dramatiskt och smalt inlopp. Vi hade kraftig medsjö in och det krävdes maximal koncentration. Väl inne var det lugnt.

Båt i inloppet till hatchet Bay. Ingen tid att forotgrafera när vi surfade in genom det smala hålet

Vi tog en långpromenad till Atlantkusten på andra sidan ön. Fantastiskt vackert. Helt tomt på människor men när vi skulle tillbaka dök plötsligt Big Yello upp så vi tiggde skjuts tillbaka och fick en trevlig pratstund med det amerikanska paret.

Tack för skjutsen!
Intressant samtal med bartendern i Hatchet Bay.

Vi tog ett kort stopp vid Glass Window Bridge där Eluthera nästan är avskuren och vågorna från Atlanten gör ett mäktigt skådespel.

Glas Window mot Atlanten. Det finns inget fönster men häftiga klippor och fin inramning.

Tävling: Hur kan det vara is på vattenpölarna när det är så varmt? Pris utgår till den som först skriver rätt svar som kommentar här på bloggen!

Eluthera är lite hästskoformad och distansen tvärs över hästskon är ca 45 distansminuter. Fast man ser horisonten är det som mest bara ca 4 m djupt och mycket korallhuvuden. Man håller sig i de kända lederna!

Vi gick ut genom Current Cut. Som namnet antyder kan strömmen bli stark, upp till ca 6 knop. Vi hade planerat noga och passagen blev odramatisk.

Bättre än så här är inte sjökortet för den grunda passagen genom Spanish Wells och ut på havet.

Ankrade vid Royal Island. (Låter finare än det är…). Nästa dag gick vi för motor genom den smala muddrade kanalen genom Spanish Wells. Ankrar i skydd bakom en udde nära den grunda leden ut mot havet. Ett knep vi använder är att skapa spår efter båtar med AIS-sändare så vi kan följa samma rutt.

Abaco

Fin och snabb översegling till Abaco. Det är bara ca 30 M. Träffar OCC båten Blue Highway på vägen och tar många bilder. När vi ankrat kom Lynne och Ross från Blue Highway över på en drink. Vi fick många bra tips!
Man seglar norr om Abaco innanför rev och öar som ligger på Atlantsidan. På sjökortet ser det smalt ut men man ser horisonten.

Tänkte ankra i Hope Town men det var så trångt mellan bojarna och svårt hitta någon ledig boj så vi gick vidare till Marsh Harbour där vi ankrade norr om hamnen.

Vid Treasure Cay var det dags för påskmiddag. Det fick bli lite improviserat med ägg, lax, bläckfisk på burk, hembakat bröd och snaps.

De flesta båtar går ut genom revet för att passera utanför Whale Cay . Det kan vara en besvärlig passage eftersom man måste ut på Atlanten men det är mycket grunt innanför Whale Cay. Vi valde dock att gå innanför. Spännande men det gick bra. Vädret var lugnt.

Sjökortet för passagen innanför Whale Cay. Det gick!

Vi fortsatte vidare via Allans Cay och Great Sale Cay till West End Grand Bahama Island. Därmed hade vi nått Bahamas nordvästra ände. Det blev 1 månad i Bahamas och ca 650 distansminuter. Bahamas är det finaste seglingsområde vi upplevt och en månad räcker bara till att skrapa på ytan. Hoppas vi kommer tillbaka någon gång!

Till Florida

När man seglar mellan Bahamas och Florida korsar man Golfströmmen. Det kan bli dramatisk, farlig, sjögång om vinden är det minsta nordlig så att strömmen möter vindvågorna. Vi hade dock nästan ingen vind. Vi satte kursen extra mycket sydvart så Golfströmmen fick föra oss i rätt riktning. Vi ankrade i West Palm Beach där vi också klarerade in. Inklareringen hade vi förberett via appen CBP Roam. Visum hade vi från Sverige och Cruising Permit från Puerto Rico.

Vi fortsatte norrut på Intra Coastal Waterway (Atlantic) som är en inomskärsled som sträcker sig ända från Florida och långt norrut efter kusten.
Vi la till hemma hos Nancy och George som är OCC port officers för Bahamas och Hobe Sound och som lovat att vi skulle få lämna båten hos dem en vecka så vi kunde bila runt i Florida. Inloppet är väldigt smalt så vi fick köra slalom mellan brygghörnen. Vid Nancy och George brygga låg redan deras egen båt Trumpeter och den brittiska båten Lucy Alice.
Vi fick ligga vid grannarnas brygga. Grannarna Dan och Jean Mackin var också en mycket trevlig bekantskap. Dan är konstnär som målar mycket attraktiva målningar med med marin anknytning. Se http://danmackin.com .
Det går inte att beskriva hur väl omhändertagna vi blev! Vi blev bjudna på middag tre gånger och hade en fantastisk tid.

Bilresa i Florida

Vi hyrde bil en vecka och bilade först längst söderut till Key West via småvägar på öarna utanför ICW , Miami Beach och Miami.

Sydligaste punkten på USA:s fastland, Key West. Stort turistmål!

Everglades

I det enorma naturreservatet Everglades såg vi orm och alligator shower. Vi fick prova att hålla i ormar och alligatorer. Det gick bra -vi bet dem inte…..

Givetvis åkte vi ”träskmobil”. En helt galen färd där dyngvattnet sprutade över oss i svängarna och omgivna av alligatorer i träsket. Land eller vatten gjorde ingen skillnad!


Fria alligatorer vi åkte nära
Helt galen åktur med ”träskmobilen”. Vi satte oss längst fram och blev rejält blöta.
Nella kramar alligatorn…

Från Everglades i södra Florida bilade vi norrut till Kennedy Space Center via Fort Lauderdale där vi var på konsulatet och skaffade underlag för att rösta i EU-valet.

Rymdfärjan Atlantis på Kennady Space Center. Man behöver minst en hel dag för ett besök.
Nella testar att köra rymdfärja

Vi bilade vidare till Orlando för besök på IKEA och Universal Studios. Universal Studios är verkligen sevärt! Speciellt Diakongränden, Hogworts och Hogsmede från Harry Potter filmerna.

Diakon Alley från Harry Potter med ”verklig” eldsprutande drake. Elden från drakens mun gjorde det hett även på stort avstånd, så man ska vara försiktig med eldsprutande drakar!
Hogworts

Nellas födelsedag

Nellas födelsedag den 5:e maj inleddes med champgnefrukost och hembakat bröd med lax. Sedan blev det mycket uppvaktning på distans hela dagen av familj, släkt och vänner. Vi cyklade på Jupiter Island där celebriteter som Tigger Woods och Celine Dion bor. Mycket exklusivt.


5:e maj var det Nellas födelsedag! Många som uppvaktade!
Svensk födelsedagsmiddag ombord med bland annat sill, lax och hemlagade köttbullar. Glass med varm hjortronsylt till efterrätt.
Många underbara middagar hos Nancy och George. Förutom Nancy och George lärde vi känna Glenda och Ian från Lucy Alice, Linda och Pete från Canada och Peter och Dinanne från New York samt grannarna Dan och Jeanne. Vi bjöd på middag på restaturang sista kvällen.

Intra Coastal Waterway

Atlantic Intracoastal Waterway (ICW) sträcker sig 1100 miles från Norfolk, Virginia till Key West, Florida. Delvis består den av naturliga inlets (passager mellan öarna) , floder och sund och delvis är den byggd av US Army Corps of Engineers som också ansvarar för underhållet. Leden var färdigbyggd 1940 . Max masthöjd för de fasta broarna är ca 65 fot beroende på vattenståndet. Det hindrar många båtar från att gå denna vackra inomskärsled men vi kommer under broarna och hade inga problem med djupet. Vi gick mycket på ICW genom Florida, Georgia, South Carolina, North Carolina och Virgina. Vi ankrade för det mesta och man behöver inte ligga i de dyra marinorna. Ankarplatser hittar man via Active Captain i Navionics eller publikationerna från Skipper Bob som kan köpas digitalt på Internet. Strömmen vänder både med tidvattnet och när man passerar inlets.

En av alla tusentals flotta villor längs ICW. Båtlift, pool och myggnät är standard.

I USA får man inte släppa ut toalettavfall innanför 3 M gränsen. Det finns gott om tömningsanläggningar och även pump out båtar om man ligger på mooring så det är lätt att följa reglerna. Vissa tömningsstationer har gänganslutning så man slipper trycka ner ett koniskt rör. Bra!

Sjömärkena på ICW är utmärkta boplatser!
Mycket båtar på helgerna! Fiske och bad är populärt!

Saint Augustin

I Saint Augustin tog vi en mooring ball (boj). Saint Augustin är USA:s äldsta stad och på helgerna är det mycket turister.
Vi hyrde bil för att åka tillbaka till Fort Pierce och hämta våra nya Raymarine Axiom plottrar. En biltur på 70 mil! Vi fick våra plottrar utbytta på garantin!

Lovebugs. En plåga som det finns miljoner av. De flyger runt i oskiljaktliga par. Vår vita hyrbil blev helt svart i fronten av alla lovebugs vi träffade!

Charleston, SC

Vi beställde båtgrejer från defender.com med leverans till lokala UPS-kontoret i Charleston där vi hämtade. Nu kunde vi äntligen göra klart installationen av våra nya plottrar.
Charleston är en trevlig och sevärd stad med ett fantastiskt historiskt centrum. Vi åt på den kända fiskrestaurangen Hymans. Det visade sig att ägaren tillbringat somrar på Orust. Han bjöd på dessert!

Världens äldsta u-båt? Drivs med åror och sprängladdningen hängs på bogsprötet. Lyckades 1868 att sänka USS Housatonic.
Charleston är känt för sina välbevarade trähus från 1800-talet.
Kärt återseende mad Mads och Lotta på Looma IV som vi inte sett sedan på Puerto Rico. De valde att gå till Cuba och vi till Bahamas. De bjöd på härliga chokladdoppade jordgubbar och rom efter middagen ombord på Think Twice.
Det finns knappt plats för alla båtar! Orkansäkert?

Beaufort, North Carolina

I Beaufort NC återsåg vi äntligen Glittra. Vi brukar segla tillsammans men hade varit i från varandra i 3 månader då Janne och Christina blev tvungna att åka till Sverige en period. Beaufort är en mycket trevlig stad med fin ankring precis utanför jollebryggan.

Även i Beaufort NC fick vi ett fantastiskt mottagande av OCC Port officer: Dianne Tetreault.

OCC Port officer Dianne bjöd på drink med tilltugg hemma i sin fina våning med underbar utsikt över hamnen. Det blev en hel middag för oss på Think Twice, Glittra och Sue och John från Jack (Rowland Smith), en Hanse 531.

Norfolk

Vi nattseglade tillsammans med Glittra och Jack till Norfolk, Virigina där vi ankrade. Fin natt med lugnt väder. Vi rundade Cape Hatteras som är USA:s ostkust ”Cape Horn”. Vi kom också norr om 36:e breddgraden några dagar före 1 juni som är vårt försäkringsvillkor.

Norfolk, Viriginia. Världens största flottbas! Enorma mängder stora fartyg bland annat tre hangarfartyg.

Vi gick söderut i Norfolk för att besöka OCC Port Officers Greta och Gary. Vi låg 5 OCC båtar vid deras brygga!

Middag hemma hos våra underbara OCC Port Officers Greta och Gary. 5 OCC båtar vid bryggan: Think Twice, Glittra, Livingstone, William Barron och Blue Highway! Dessutom deltog David och Marilyn från OCC USA.
Greta, Janne, Christina, Gary och Nella. (Björn bakom kameran) ombord på Think Twice. Vi och Glittra bjöd på middag.
Vi + Janne o Christina tog färjan till grannstaden Portsmouth. Trevlig tysk restaurang med ett härligt urval av öl!

Corrotoman River

Vi besökte Stingray Point Boat Works i Deltaville där vi planerar att ta upp Think Twice i augusti för att resa till Sverige. Gick vidare hem till Lydia och Bill Strickland vid Corrotoman River som är OCC commodores och har ett underbart hus med egen hamn på båda sidorna.

BIll och Lydias brygga rymmer många besökande OCC båtar. Glittra har satt upp stor flaggning eftersom det är 6:e juni!
Lydia och Bill ordnar välkomstparty i sitt fantastiska hus.
När våra värdar Lydia och Bill skulle bort på middag fick vi låna pool, hus och grill och ha eget party!!! Reg och Nicky från Blue Velvet of Sark (Guernsey), vi, Janne o Christina.
Alla fyra OCC båtarna seglade tillsammans till Reedville där vi ankrade och blev hembjudna till Walt och Mary som är OCC Port Officers. Där träffade vi också det australiensiska paret Neil och Ley som för tillfället var utan båt efter att ha blivit påkörda av en stor fiskebåt.