Honduras – Guatemala -Sverige

Nu har vi avslutat denna etapp av vår längesegling och rest hem till Muskö, Sverige.
Bland annat på grund av Corona avslutade vi tidigare än planerat men kom ändå till vårt slutmål, Rio Dulce i Guatemala.
Sedan vi lämnade Chesapeake Bay i USA i oktober har vi seglat 3400M och varit i 7 länder (USA, Mexico, Cuba, Jamaica, Cayman Islands, Honduras och Guatemala). Totalt har vi seglat till över 40 länder med Think Twice genom åren.
Läs mer nedan om etappen Honduras – Guatemala och dramatiken kring hemresan. Zomma gärna för att se bilder bättre!

Till Roatan

Roatan är den största av Bay Islands i Honduras. Vi såg fram emot att träffa alla seglarvänner som låg där så vi lättade från Guanaja mot Roatan trots motvind och motsjö.
Det var ingen bra idé! Vi vände tillbaka till Guanaja och inväntade rätt vind nästa dag. Då fick vi istället bekväm segling för bara storsegel. Kort etapp bara 37M.

Ibland är fiskarna nyfikna

Först låg vi ankrade ett par nätter i French Cay Harbour innanför revet. Inseglingen genom revet är inte så lätt men vi hade fått waypoints vi lagt in i plottern så det gick bra. Trevlig snorkling vid revet.

Roatan West End

Äntligen kom vi till West End där många vänbåtar låg: Suzie II, Willow, Flying Low, Blue Velvet, Ventus och Casa Blanca.
Vi hade sett fram emot trevligt umgänge på båtarna och restaurangerna efter stranden, men därav blev intet!
Vi alla var rädda för coronaviruset och alla höll sig för sig själva i sina båtar.
West End och revet är en nationalpark känd för fin dykning. Men det blev bara en dags snorkling på revet.

Vilstund på fiskdagiset?
Hmm ..30 plusgrader på vintern. Man behöver nog inte vara så orolig. De hade också hockeyklubbor på verandan.
Blue Velvet i solnedgången i West End, Roatan

Snabbt vidare till Guatemala

Fler och fler länder införde hårda restriktioner för inresa i landet. Vi bestämde oss för att ta oss till vår planerade slutdestination, Rio Dulce i Guatemala, snabbast möjligt.

Tillsammans med det kanadensiska paret Helen och Niel på Milvina tog vi en taxi tidigt på morgonen till Coxen Hole där Immigration finns. När vi kom dit var det stängt. Till slut kom personalen men då fick besättningarna på några fiskebåtar gå före så det tog halva dagen att få stämpel i passen. Taxin väntade tålmodigt.

Vi väntade i timmar på immigration officer.


När vi kom till Port Officer för att få vårt Zarpe dokument för båten var det stängt för lunch och processen tog sedan lång tid. Klockan blev tre på eftermiddagen innan vi kunde komma iväg. Vi fick tyvärr säga hejdå till våra vänner över radio.

Till Rio Dulce Guatemala

Nella byter till Guatemalas gästflagga och den gula inklareringsflaggan i gryningen

Vi seglade över natten till Guatemala och hade sällskap hela vägen med Milvina.

Milvina i Livingston

Guatemala sträcker sig tvärs igenom Mellanamerika med en kort kust på Atlantsidan och en längre kust mot Stilla Havet.
På Atlantsidan ligger Rio Dulce som är en flod som går långt in i landet. Rio Dulce är en nationalpark och otroligt vacker. Ute vid kusten ligger en liten stad som heter Livingston. Det finns inga vägar dit och heller inga bilar i staden (bortsett från ett par servicebilar). Trafiken består av fotgängare, tvåhjuliga fordon och Tuc-Tuc som allmänt fortskaffningsmedel. Staden är mycket kuperad.

Kommunal tvättinrättning i Livingston

Inloppet till Rio Dulce är uppgrundat så djupgående båtar får krängas med hjälp av motorbåt som drar i ett fall från masttoppen för att komma in. Katamaraner och båtar med sänkköl har inga problem.

Inklareringen i Guatemala

Vi anlitade agenten Raul i Livingston för inklareringen. Vi hade haft kontakt med honom innan för att försöka säkerställa att vi skulle komma in.
Rauls medarbetare kom ut till oss på ankringen med en båt. Med sig hade han representanter för tull, immigration och läkare. Alla hade munskydd och de ville inte komma ombord. De la båten längs med och alla myndighetspersoner höll sig på den sida av båten som var längst från oss och agenten fick sköta allt inklusive att ta tempen på oss. Våra pass tog de med sig och vi fick hämta dem några timmar senare på agentens kontor tillsammans med våra inklareringsdokument. Nella körde in Björn med jollen men höll sig sedan ombord eftersom båtarna svängde hit och dit i vind och ström i flodmynningen.
Bankomaten fungerade inte men som tur var hade vi Euro ombord som de accepterade som betalning för inklareringen, kostade ca 2000 kr. Dagen efter stängdes gränsen helt.

Det är inte riskfritt att ligga på ankringen i Livingston över natten pga. kriminalitet så vi fortsatte upp till Texan Bay som är en fin ankringsvik ca 10M uppför floden.


Rio Dulce är sagolikt vackert med sina höga lummiga bergssidor och många vita hägrar. Lokalbefolkningen fiskar stillsamt från sina kanoter.

Några av alla vita hägrar i Rio Dulce
Think Twice på väg uppför Rio Dulce
Fiskarna paddlar sina kanoter och kastar ut näten.
I Texan Bay finns en riggare och segelmakare som hjälpte oss laga en skada i storseglet. Masten till vänster i bilden är mastkranen. Bekvämt kunna lägga till direkt vid verkstaden. Ägaren Tom bor i huset bakom. Det finns inga vägar hit.
Kan vara fint i sötvatten ocskså! Näckrosor i Texan Bay.

Vi fortsatte de resterande 11 distansminuterna uppför Floden till RAM Marina där vi bokat plats. På RAM finns allt man behöver som båttillbehörsaffär, tvättmaskiner, närbutik mm.

Ram Marina Rio Dulce. Det är mycket varmt så det är bra med tak över båtarna.

RAM är den finaste och bäst organiserade marinan vi legat på.

Målningshall för båtar där man kan ta in båtarna med masten på.

Piggsvin ombord!

En sen kväll när vi låg i marinan hörde vi ett kraftigt krafsande på däck. Björn fick syn på den här krabaten som försökte ta sig upp på taket. Snabbt hämtade Björn kameran och en svabb för att jaga hen på flykt.

Den blev ganska aggresiv och attackerade svabben som Björn jagade den med. Även om den ogillade att bli jagad med svabben var den nog glad att bli ivägjagad innan de beväpnade vakterna från marinan kom.

Den försvarar sig med sina sylvassa taggar. Det blev 75 taggar, drygt 3 cm långa, som satt hårt fast i svabben. Tur att Björn inte använde händerna!
Det visade sig vara ett litet mexikanskt piggsvin, Sphiggurus Mexicanus.

Torrsättning

Det var på håret att Think Twice var för bred för travelliften. Dykare kollar slingen före lyft. Lyft med 4 sling.
Trångt för travelliften att komma ut mellan båtarna. Think Twice till vänster i bild.

Efter att Think Twice pallats upp på land vidtog ett hårt arbete för att snabbt göra henne klar att lämna. Vi plockade bort allt löst på däck, konserverade watermakern, gjorde rent, packade in jollen osv.

Jollen väl inpackad. Gul och blå!

Undantagstillstånd och hemresa

Guatemala införde undantagstillstånd med bland annat utegångsförbud mellan klockan 16 och 04. Flygplatsen stängdes ner helt, restauranger fick bara ha mat för avhämtning osv. Alla dessa åtgärder vidtogs trots att det nästan inte fanns några smittade i landet och inga alls i vårt område.

Andra cruisers försökte ta sig hem till Europa och USA via Mexico vars gräns fortfarande var öppen. Det är inte så lätt att bli avlämnad vid mexikanska gränsen där många andra försöker ta sig in för att komma vidare till USA. Det är också en otrygg miljö.

Vi hade täta kontakter med Sveriges Ambassad i Guatemala. Tyskland lyckades få landningstillstånd för evakueringsflyg och Sverige fick 8 platser på flyget. Vi fick till slut besked om att vi fick komma med!
Taxiresan till flygplatsen i Guatemala City tar 6 timmar och vi behövde vara på flygplatsen senast klockan 7 på morgonen. Med undantagstillstånd 16-04 var vi tvungna att åka klockan 4 på morgonen dagen innan för att taxin skull hinna tillbaka samma dag.

Vi bokade rum alldeles nära flygplatsen via Airbnb. Taxiresan gick genom nästan hela landet eftersom flygplatsen och Guatemala City ligger nära Stilla Havet. Ett vackert bergigt och kuperat land!
När vi var på vårt rum kom polisen och frågade ut vår hyresvärd om hon gömde utlänningar i huset. Hon släppte inte in dem men vi fick order om att vara tysta på rummet.

Flygresan

Tänk att en flygplats kan vara så tom. Inte ens en flaska på hyllan i den stängda taxfree butiken.
Gaten. Mannen med glasögonen är Tysklands ambassadör.
West End, Roatan i Honduras sett från flyget. Zoomar man in ser man våra kompisbåtar som ligger kvar innanför det stora revet till vänster i bilden.
Jamaicas berg. Huvudstaden Kingston i nederkanten av bilden. Nyligen var vi där!
Så här glada var vi att komma iväg!

Vi tänker på våra vänner

Vi tänker väldigt mycket på våra seglarvänner som sitter fast i olika länder och känner stor osäkerhet om fortsättningen. På de flesta platser är också rörelsefriheten begränsad och utbudet minimalt. Även om det är vackra platser så är osäkerheten mycket påfrestande och energin går åt till att undersöka möjligheter och försöka planera. Vi vet hur det är och känner att vi haft stor tur som kommit dit vi tänkt och lyckats ta oss hem.

Bloggen i sommar

Nu när vi är på hemmaplan blir det nog ett längre uppehåll i bloggandet. Med hänsyn till läget i världen vet vi inte säkert när vi kan fortsätta vår segling men vi hoppas det blir i höst.

3 reaktioner på ”Honduras – Guatemala -Sverige”

  1. Hej Björn och Gertrud,
    Grattis till at ha lyckats ta er hem!
    Jag har med intresse läst er blogg.
    Särskilt den senaste.
    Louise och jag har flytt Spanien och finns nu i nybyggda huset på västkusten.
    Hör av er om ni har vägarna förbi. Det vore roligt att träffa er!
    Clas och Louise (och David)

  2. Nella & Bjorn,
    Glad that you are home safely. We have been following you since we met in Mathews, VA at the OCC Dinner in October. We were in the Rio & Bay Islands in January so enjoyed this latest write-up. Hope that you can return to THINK TWICE in the fall.

  3. Med tanke på hur enormt snabbt och dramatiskt allt förändras i hela världen just nu, är det en stark bedrift att ni lyckats ta vara på de ganska få möjligheter som finns för att kunna ta er hela vägen tillbaks till Sverige och Muskö.
    Välkomna hem!🤗

    L.

Kommentarer inaktiverade.