Till Isla Graciosa, Kanarieöarna

Enligt väderprognosen skulle vi få ca 12 m/s som mest. Det blåste oftast mer och upp till ca 17 m/s , sjön blev ganska grov med tiden.

På natten ser man inte vågorna utan rusar bara framåt i mörkret.
Vi såg knappt några fartyg eller andra båtar när vi kommit en bit från Portugals kust.

Brytande sjö akterifrån. Kameran gör aldrig vågorna rättvisa

Gipp med bombroms och preventer

Vi har en bombroms av typ ASB som vi upplever fungerar bra i alla lägen oavsett hur sträckt linan är. Dessutom har vi preventergaj som består av en lina fäst på varje sida av bommen och en talja med råtta som vi fäster i mittknapen.
Linan är en dyneemakärna som ska ha en brottgräns på 2900 kg. Linan är fäst runt bomnocken genom seglets skothorn och sitter sträckt med en gummistropp till ett fäste på bommen så man enkelt når den från däck när bommen är långt ute. Det går på ett ögonblick att haka ner linan och fästa taljans skothake i linan.
Vi fick en oavsiktlig gipp på vägen till Kanarieöarna och dyneemalinan i preventergajen brast! Bombromsen fungerade dock perfekt och bommen gick över fint utan problem. Nu får vi fundera på hur det kommer sig att linan inte höll. En stor fördel med bombromsen är att den alltid kan vara kopplad.

Till Isla Graciosa

Vi möttes av delfiner som gjorde en fin uppvisning med härliga hopp. Se filmen!!

Nordspetsen på Lanzarote
Framme på Kanarieöarna – väl värt att fira! Skönt vara framme efter ca 600 distansminuter på 3 dygn och 6 timmar.

Vi valde att ankra vid Playa Francesa (den heter inte Francesca) trots blåsten. Enligt pilotboken Canary Islands, skriven av Micke Westin med flera, ska det vara en av de finaste ankringsplatserna på Kanarieöarna och det är verkligen otroligt vackert!

Blåsigt även på ankringsplats med ca 10 m/s

Första dagen tog vi det lugnt och till kvällen fick vi kontakt via Facebook med norska Ovni 395:an Oda som låg ankrad en bit från oss med ARC-flaggan hissad. Vi fick en mycket trevlig kväll tillsammans!

Trevlig kväll med Liv-Marie & Lars som ska segla norska Ovni 395:an Oda i ARC+

Dagen efter tog vi jollen iland i den ganska hårda vinden för att bestiga ”vulkanen” som är ca 200 m hög. På toppen var vinden hård och tjöt i öronen på oss – som att stå bakom en jetmotor på en jumbojet utan öronskydd. Vindstyrkan uppe på kanten blir hög genom att vinden pressas uppför den branta sidan. Det känns som att man ska blåsa iväg modell Mary Poppins!
Att gå upp är betydligt enklare än att gå ner i det lösa gruset på stigarna.

Långt där nere ligger Think Twice ankrad. Fotograferad från ”vulkanen”. Lanzarote i bakgrunden
Vinden sliter i Gertruds hår

Väl nere igen bestämde vi oss för att gå till (den enda) byn Caleta del Sebo. Det var en ganska jobbig vandring i lös sand och vi bar en stor sopsäck hela vägen.
I Caleta del Sebo blev det välförtjänt öl, mat och glass. Byn har inte så mycket att erbjuda och vi var glada att vi valt den vackra ankringsplatsen istället för hamnen i byn.

En timmes vandring i lös sand till byn Caleta del Sabo. Sopsäcken i handen
Visst är det vackert! Speciellt som vi bestigit ”vulkanen” i bakgrunden

På vägen tillbaka hittade vi en bättre väg, hade vinden i ryggen och inga sopor att släpa på. Vi behövde bara stanna ibland och tömma skorna på sand så fötterna fick plats.

Gertrud njuter av den vackra utsikten

Tidvattnet hade gått ut så jollen lågt högt upp på stranden. Vi fick hjälp av vänliga förbipasserande att bära jollen över vassa lavastenar. Välbehövlig dusch samt ost&vin när vi kommit ombord igen efter ca 5 timmars vandring i brant och sandig terräng.

 

 

 

 

 

 

10 reaktion på “Till Isla Graciosa, Kanarieöarna”

  1. Vilken segling! Ni beskriver allt på ett fint sätt och med bra rörliga illustrationer. Häftigt! Dramatiken och kraften går fram mycket väl även hit till det trygga höstrusket. Typ 8 knop i snitt talar sitt klara språk. Hur gick det med sömnen?
    Delfinernas entusiastiska ”välkomnande” blir ju ganska rörande kan jag föreställa mig.
    Hoppas ni får njuta bland öarna och vistas i mänskliga temperaturer.

    Lasse.

    1. Ja sömnen varierar men vi fortsätter att sova i omgångar tills vi båda är helt utsövda. Då orkar man även nästa natt. En liten power nap på dagen brukar också göra sitt till….

  2. Spännade….tyvärr måste jag berätta att vi hade oxå med oss delfiner utanför Afrikas kust, sen såg vi inga fler på överresan…..
    Häls Per

  3. Så härligt och fint att ni kunde fånga delfinerna på film! 🙂 Det brukar vara svårt. Hoppas ni får en fin tid på Graciosa och Lanzarote. Fair WInds!

    1. Hmm.. ja vi har klippt ihop de bästa hoppen. Man filmar mycket vatten också som inte är så mycket att visa.

    1. Think Twice är en bekväm cruisingkatamaran och vi försöker inte maximera farten utan prioriterar säker och bekväm segling. Normalt seglar vi ungefär lika fort som välseglande enskrovsbåtar.

  4. Var någonstans på preventen brast den, och läget på bommen då ungefär? Tänker så här att ju spetsigare vinkel ju mer ökar kraften på preventen per grad bommen rör sig. För det var väl inte så att bommen var stumskotad med preventen.
    Se över bombromslinan där den gick in och tog över inbromsningen efter tecken på onormal ytpåverkan av värme, känns den lite stel eller hård så byt den helt och hållet.

    1. På vår båt liksom många andra katamaraner är röstjärnen för vanten ganska långt akteröver vilket gör att bommen inte kan släppas ut ens i närheten av 90 grader om man vill undvika att seglet ”hänger över” vantet högre upp. Storen var stumskotad eller snarare att vi sträcker preventern med 4-skuren talja så den blir stum.
      Vinkeln på preventern ändras inte dramatiskt av att flytta däckspunkten föröver. Vår bombroms (ASB) baseras inte på linans friktion utan på en inbyggd bromsmekanism som bromsar trumman som roterar vid gipp, därför blir inte linan varm men slits naturligtvis över tid. Jag har mailat dig några bilder så du ser vad jag menar.

Kommentarer inaktiverade.